Under strecket-final i Lund

Mycket intressant ur presshistorisk synvinkel sades under denna eftermiddag. Och det är klart att det finns anledning att fira 35 000 ”streckare” under 100 år. Att en tidning lyckats hålla igång ett så stort utrymme åt kunskapsförmedling utan att någon – så vitt bekant – velat ändra eller ta bort sidan.

Dagens moderator – historikern Johan Östling, Lund, berättade att för den som är intresserad har Svenskan lagt ut 350 av essäsidorna på nätet. Se länk här under!

Idén kom från Politiken
Idén till streckarna kom från Ewald Stomberg, som faktiskt inspirerades av den danska tidningen Politiken. Mycket mer om detta kan man för övrigt läsa i Per Rydéns artikel i senaste Presshistorisk årsbok (2018).

Många är de som skrivit under strecket. Om jag hörde rätt har till exempel Fredrik Böök skrivit 1 100 stycken streckare.

Väldigt få kvinnor
Några andra hölls fram extra under mötet i Lund. Litteraturvetaren Alma Dahl från Uppsala berättade till exempel om flitiga ” streckaren” Gunnel Vallquist – en av väldigt få kvinnor som skrev tidigt. Vallquist hann med 230 streckare. Så skrev hon under hela 50 år, mest om kyrkliga frågor.

Far och son flitiga streckare
David Larsson Heidenblad, historiker från Lund, berättade om far och son Selander, båda flitiga streckare-skribenter. Ändå är idag sonen Tom Selander helt okänd, pappan Sten Selander däremot välkänd, också för de lite udda streckarna om ensamseglare.

Digitalisering kan ge fel
Presshistorikern Johan Jarlbring från Umeå visade hur fel det kan bli när man forskar i material som digitaliserats. Det vill säga när man digitaliserar papperstidningar – det är då felen kan uppstå.

Och litteraturvetaren Alexandra Borg var inne på att det är stor skillnad på att ta del av ”riktiga” arkiv, typ det i Sigtuna, och digitala arkiv. De flesta gillar mer att ”rota” i pappersarkiv än att sitta framför en dator. Så länge detta förra nu går…


Lisa Irenius ledde samtalet om samtiden och framtiden med Victor Malm, Ida Östenberg, Mia-Marie Hammarlin och David Sandström.

Samtiden och framtiden?
Samtiden och framtiden då? Om detta diskuterade en panel med Mia-Marie Hammarlin, medie- och kommunikationsvetare från Lund, litteraturvetaren Victor Malm, Lund, historikern Ida Östenberg, Göteborgs universitet och Daniel Sandström, litterär chef på Bonniers.

De var ganska överens om att offentligheten brutits upp, splittrats och de ekonomiska förutsättningarna ändrats kraftigt, när stor del av annonsintäkterna hamnar hos facebook och google.

Unga mediestudenter läser inte tidningar
Hammarlins mediestudenter läser inte tidningar och tar inte direkt del av etermediernas utbud. De använder facebook. Visst finns de gamla biograferna kvar, men de stora filmpremiärerna hamnar hos Netflix, sa Sandström, som också kunde berätta att Bonniers inte bara sysslar med text – 30 procent av Bonniers intäkter kommer idag från det digitala utbudet.

Han var också inne på att det idag handlar mycket om åsikter i offentligheten, mindre om kunskap. Debattmaterialet säljer bra, de intellektuellas roll blir svårare.

Lätt nå ut, svårt nå fram
-Det är lätt att nå ut, men svårt att nå fram, sammanfattade Lisa Irenius, kulturchef på Svenskan, som ledde diskussionen.

Hon kunde dessutom berätta att tidningens beroende av att få läsare via sociala medier typ facebook minskat. Fler når nu tidningen via google. Och även Under strecket lockar nya prenumeranter, som annars möts av en betalvägg.

Åke Pettersson

Här kan du utan betalvägg läsa 350 understreckare från de 100 åren av streckare

About the Author:

Related Posts

Leave a Comment!

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *